True love!

Finaste har precis åkt till Statoil endast för att köpa mig en cola till fredagsmyset..

Är inte det kärlek så säg ;)

Horoskop

Ibland stämmer de, som när de aalltid förutspår pengar strax före den 25:e, eller som när de skriver sånt här.

Kunde inte skrivit det bättre själv..

Hej, det är jag som är "Morran".

Fick ett nytt smeknamn på jobbet igår: "Morran". Visserligen passande och visserligen bättre än "maran" som jag kallades innan..

Just nu är jag så trött. Känner mig slutkörd och i behov av semester. Alli är orolig på nätterna, drömmer och pratar. Jag är så trött. Så fort jag lämnar hemmet känner jag "Morran" ta över mer och mer..

Bara när jag är med min finaste och Alli känner jag mig harmonisk och tillfreds..

Längtar efter helgen och 2 dagars ledighet i af.. Bättre än inget just nu..

Glad påsk!!

Hoppas ni får en trevlig helg med era nära och kära, med mycket godis och mycket mat!

Själv ska jag jobba hela helgen, men idag blir det tid för både kalas och påskmat..

Kram på er!

Var det någon som sa "dubbelmoral"?

Påskgodiset står framme. Jag hör hur Alicia lyfter på locket till skålen och när jag kommer ut i vardagsrummet springer hon i sovrummet med snabba, flinka steg. Slänger sig i sängen och utbrister:

"Du får inte se!!" (vilket jag tyder som "du skulle inte se" typ)
Jag: Jag tycker inte vi ska smygäta här hemma vännen..

Man får ljuga för sina barn.. jag lovar att jag läst det någonstans.. *bläddrar frenetiskt i alla uppslagsverk medan jag tuggar på några chips*

Unnat mig..

Jag försöker lära mig att unna mig saker. Så idag köpte jag med mig dessa tulpaner från jobbet, innan jag åkte hem.

Finaste blomman (delad plats med rosen).. finaste färgerna..

Vilken är Din favorit blomma?

Om man tycker att..

Man mår lite för bra.. Har haft lite dåligt med ångest osv på ett tag, då kan man alltid ta och bläddra lite i tidningen Mama.

Varför gör jag så här mot mig själv?!

Dagens middag..

Kan du gissa vad det blir?

Dagens sms..

"Ses ikväll. Puss <3"

Luv it!!

Författar-boom!!

2 av mina vänner har visat sig vara författare i sina hjärtan. Dels har vi Pauline. Hon har precis släppt sin första dikt-/textsamling.

"Glöm inte bort att älska innan du dör.. "

Underbar titel från en underbar person. Och det rullar på för henne nu. Och hon förtjänar all uppmärksamhet hon kan få! Boken finns (Redan?! Än så länge?!) på fyra bibliotek i Sverige samt på både Bokus och Adlibris!

Sen har vi Pethra. Ännu en underbar människa. Hon skissar just nu på sin första bok. Sättet hon skriver på är härligt flytande, har en underbart "flow" men samtidigt en väldigt viktig kärna och jag fastnade direkt när jag läste provsmaket i henne blogg! Ser verkligen fram emot att få se det färdiga resultatet..

Önskar dem båda all lycka!

God morgon!

Min räddare!

Kom i säng 2:30, Alicia vaknade 6 först, sen 6:30. Själv har jag knappt sovit en blund. Mycket nya energier i lägenheten nu och de störde mig lite..

Nåväl.. Fick sova ända till 7:20. But still. Me needz cooffee..

Nu är Han.. HEMMA!

Äntligen!

Har precis burit ett lass till förrådet, ett lass upp i lägenheten. Nu är han och lämnar släpet och när han kommer tillbaka ska vi tömma bilen.

Och sen.. sen ska vi sova vår första natt tillsammans som sambos.

(och sen ska vi hoppas på att Alli sover länge imorgon!)

God natt!

Unna mig?

Har reserverat ett armband av en bekant till mig. Hon är så otroligt duktig!! Allt hon rör vid blir guld!

så här ser armbandet ut:

Tvåradigt armband med bruna, beige och vita nyanser i pärlorna.
Sötvattenspärlor, färgad marmor och glaspärlor samt tibetsilver.
En grövre kedja med en fjärilsberlock.
Togglelås.

Pris: 180kr
Längd: 19cm
Vikt: 47gram

Kolla in hennes hemsida genom att klicka här!

Otålig väntan..

Finaste startade hemifrån sig vid 19:30. Med släp. Det gör ca 40 mil i max 80 km i timmen.

Jag längtar så!!

Plockar lite, röjer lite. Plockar lite till. Ändrar lite. Ändrar tillbaka.

Rastlös är bara förnamnet.

Kim Stranne - Bli gammal med mig

(lite dålig kvalite, men bästa jag kunde hitta på Youtube. Har du spotify så finns den där)

En riktig skitmorgon!!

Dagen började redan kl 5:55, vilket i mina ögon är alldeles för tidigt om man ställt klockan på sju.

Det tyckte Alicia med, men en timme senare än jag. Vilket resulterade i att hon var på nytt trött redan klockan sju.

För att sätta två ord på morgonen blir det alltså: gnäll och gråt. Jätte.kul.

Vi "började om". Något vi brukar göra när vi vaknat på del sida. Dvs vi tog några djupa andetag, sa godmorgon igen och kramades. Fick i oss lite frukost, jag med vissa svårigheter då jag har fått ett sår (5 blåsor i klump?!) i storlek som en femtio-öring i gommen.. Jätte.skönt.

Tvättar håret medan Alicia kollar bolibompa, och när jag ska blåsa det, brinner hårblåsen!! *alla fula ord!!* Alicia gråter när jag ska klä på henne, hon vill inte att jag ska stänga av tv:n, inte att jag ska gå och jobba, hon vill inte till dagis, inte till morfar, hon vill BARA vara med mig..

Hej onsdag! Hej kaos!

Giv mig styrka..

Jag har fyra ställen jag varierar mig emellan: hemmet, dagis, station och jobbet..

Tragiskt egentligen.

Men solen skiner och man får vara glad för det lilla :) snart kan man nog få sig en cider (eller kaffe eller cola.. VAD SOM HELST!!) på en uteservering någonstans.. Vore inte helt fel..

Skickat från min iPhone (i väntan på tåget)

Sugen..

Idag har jag fuskat med ätandet.. Eller ja, det har varit helt obefintligt om jag ska vara ärlig. Och nu märks det.. jag är så sugen på något riktigt gott att jag håller på att bli galen!!

Och med riktigt gott menar jag Coca-cola, choklad... pannacotta (tack för den, Smilla!) eller Toffifee.. (tack för den, dumma Tv reklam.. )

Me needz it.

Men allra mest vill jag kramas.

2 alvedon och 1 Ipren senare..

Så har jag fortfarande ont i huvudet. Men ett städat källarförråd , och det är inte fy skam!

Nu ska jag dock gå och hämta lill-tjejen på dagis. Äntligen! Har saknat henne så. Lär ju bli ett stopp i en lekpark för idag är verkligen våren här! Underbart!

och så måste jag nog gå och köpa mig en ny laddare till telefonen, eftersom min ligger på fikarumsbordet på jobbet sen igår!

Jippie-yeey! Älskar verkligen onödiga inköp!

Ha en fin måndag alla!

Förövrigt då?

jo för sjutton!

Ledig idag, och sitter just nu med en stor kopp kaffe och läser bloggar och väntar på att min pappa ska komma hit med ett släp.

Det släpet ska vi fylla med allsköns bråte från källarförrådet och åka till tippen med.

Om fyra dagar blir jag sambo!!

"..ringer det kan JAG svara och ropa: "Till dig älskling" eller "han får inte störas, är det något JAG kan framföra och vem är det jag har äran att tala med egentligen",
i tvättmaskinen åker hans kalsonger runt med MINA trosor,
och på alla middagar, teatrar, allting jämt
kan JAG ta hans arm och le mot vilken kvinna som helst och vad VI gör när vi åkt hem säger jag inte men alla vet det, i princip, och att det är han och JAG"

Utdrag ur dikten "Färdriktning: Lycklig fru"

Fy fan och jävlar! Typiskt min otur!!

I lördags beställde jag en ny vår/höst jacka från Halens. Idag tänkte jag att jag skulle leta upp bilden på den och visa den för er.

Vad möts jag av om inte en REA. Och ja, såklart, Rea på "min" jacka. Nedsatt med 200 spänn.. till 200 spänn! Nu hoppas jag f*n att den sitter som en smäck när den kommer så den är värd sina 400 spänn.. (förhoppningsvis får jag den ju för rea-priset.. men jag vågar inte hoppas!)

"Snygg till dagis eller snygg på stan.
Jag vill vara en MILF hela dan. "

Min nya last..

Inte bra, men bättre än cola! Och såå god!! (Loka ananas är också fin)

Nostalgi..

Jag tror detta kommer bli ett återkommande inlägg för varje år som går.. hittade nämligen min förlossningsberättelse..



Klockan 06:29 den 6 april 2007, 4 dagar över beräknat datum

vaknade jag med ett ryck! Det där! Det var en värk! Hade haft någon förvärk så där någon vecka tidigare, men inget ordentligt , det hade gått över så snart jag ställt mig i duschen, och min största fasa var att jag inte skulle känna skillnad på förvärk och riktig värk. Men det gjorde jag! Hur kunde jag någonsin tvivla?

Låg kvar i sängen och försökte vila lite, det har man ju läst att man ska göra, men hur lätt var det då? Inte lätt alls vill jag påstå, då värkarna kom med 10 minuters mellanrum och de var kraftiga!

Alicias pappa (A) jobbade natt, och hade inte ens slutat än, men jag tänkte vänta hem honom innan jag berättade för honom. Något kunde han väl ändå få veta face to face. (För er som inte vet, så fick han gravidbeskedet över telefon!) Gick upp, åt en ordentlig frukost, för med så här regelbundna värkar skulle jag väl ändå få snusa bebisnacke rätt snart? My bad.. Strax efter 07 kom han hem, ser mig sittandes i vardagsrummet och bara fryser till. "Hoppas du har fått sovit något i natt, för nu är det något på gång!" Säger jag glad som en lärka.

Han sitter uppe med mig ett tag, men sen säger jag åt honom att gå och lägga sig för att vila, han hade haft en ganska jobbig natt på jobbet. Och varför skulle han sitta och titta på mig? Jag ville ha en pigg karl när det väl skulle bli dags så jag lovade att väcka honom om något ändrade sig. Lade mig jag också, men jag kunde inte somna.. inte ens slumra. Låg på soffan och slötittade på tv, men kunde bara fokusera på att något var på gång, låg med tv-dosan i ena handen och klockan i andra! Äntligen!

Vid lunch gick jag på toaletten och när jag torkade mig så var den där: Den beryktade slemproppen. Utbrister "ja nu jävlar!" Går ut och väcker honom och säger åt honom att jag tänkte ringa förlossningen för att höra vad jag skulle göra nu. "Ja, det låter verkligen som om något är på gång. Men stanna hemma ett tag till du. Tills du känner att du inte klarar det längre hemma". Vid 17 åkte vi in. Första gången. Suck. Bara öppen 2 cm. Trodde ju att jag skulle vara klar snart! Fick värktabletter och så fick vi åka hem igen. Alicias pappa gick för att köpa varsin kebab. "med ris på min!" hann jag säga innan han gick . Här skulle kolhydratladdas! Jag skulle ju föda barn i natt! My bad..

kl 21 åker vi in igen. Värkarna kommer var 4 minut. Barnmorskan som kommer in är en kund från jobbet där jag jobbar. Pinsamt värre! Där fick jag ligga o fläka upp benen för henne. Min enda tanke var "har du ica-kort?!" Fortfarande bara öppen 2 cm. Min lilla tjej hade inte bråttom hon inte. Vi fick stanna kvar ändå, för att jag hade så ont. Fick ännu mer värktabletter och bricanyl för att kunna sova, och vi skrevs in på ett förlossningsrum med orden "kommer det in någon mer akut så får vi flytta er till bb istället"

Sov väl lite grann, inte så lätt när man väcks var 5:e minut av värkar. På morgonen mår jag jättedåligt pga bricanylen jag fått. Alldeles darrig hela jag. Mår illa. Blir ledsen, vad skulle jag få så starka tabletter för? Det värsta jag vet är att må dåligt. Men det var tydligen vanligt. Vid 16 tiden säger de åt oss att gå ut och gå för att snabba på det hela. Kom utanför byggnaden och några steg till, men sen gick vi tillbaka in.. Ville inte röra mig alls! Bara kura ihop mig i fosterställning i min säng. Och hur lätt är det egentligen att gå när magen drar ihop sig och hela kroppen bara vill rulla ihop sig till en boll. Måste ha sett bra roliga ut! :)

På kvällen är det olidligt och jag släpper på allt och storgrinar. En undersköterska kommer in och hämtar mer värktabletter. Jag vill inte ha mer värktabletter nu, tänkte jag, jag vill ha ut min bebis! Jag får bada i alla fall. Men jag blev så besviken på badkaren. Fick knappt plats med min jättemage. Där låg jag och förbannade vården för alla indragningar som gjorde att jag inte fick ligga i ett badkar där vattnet åtminstone kunde täcka min mage! Det var ju den som gjorde ont!

Sen kommer en barnmorska in och frågar vad jag vill ha för smärtlindring nu. Vaddå, tänkte jag, allt står ju i mitt brev. Ge mig bara det jag skrivit så är jag nöjd. Då hade jag redan provat och ratat lustgasen. Hela ansiktet domnade på mig och jag blev inte alls "nykter" så fort jag andades vanlig luft som alla sa att man blev. Obehagligt. Alicias pappa kliver in och säger att jag inte vill ha sterila kvaddlar i alla fall. Då tittar bm på honom med ett "lilla gubben, lägg dig inte i det här"- uttryck i ögon o röst och säger åt honom att "det var hon faktiskt tvungen att fråga mig om". "ja men ge mig epiduralen då!" väser jag.

Hon går och ringer på en narkosläkare. A är irriterad på henne och så är jag. Ligger bara och hoppas på att någon annan ska förlösa mig! Narkosläkaren kommer, och han var så rar! Berättade precis vad han skulle göra och så börjar han göra ordning sig. Då flörtar barnmorskan med honom! Så där riktigt fjortisaktigt. Jag blir så förbannad, men biter mig i läppen. 20 minuter efter att narkosläkaren gått, släpper värken! Himmelriket! Jag blev som en helt ny människa sa A. Själv minns jag att jag sa till läkaren att jag sympatiserade med kvinnan som ville gifta sig med sin narkosläkare!

Sover tre timmar tills jag vaknar av att något nytt händer i kroppen. Måste gå på toaletten. Men känner inte mitt högra ben! Väcker sambon försiktigt som studsar upp ur sängen och ringer på en usk:a. Han får hjälpa mig till sittandes i sängen, men så släpper han och då tippar jag! Låångsamt! Kändes väldigt konstigt och lite läskigt. Ångrade EDA:n då, precis som jag ångrade värktabletterna och bricanylen. Varför var jag tvungen att använda sånt! Alicias pappa fick hjälpa mig in på toaletten och att sätta mig ner på toasitsen. Här finns inga som helst hemligheter längre.. Blir undersökt när jag väl är tillbaka på rummet, jodå. Öppen 8 cm nu. Men samtidigt som jag blev glad att något äntligen händer så började det kännas hopplöst. Skulle jag aldrig få öppnas till 10 cm? Till råga på allt hade de en plansch på väggen med hål som visade hur stora olika centrimeteröppningar var. Kändes lagom upplyftande att stirra på den, snart 48 timmar senare.

Klockan 06:00 går vattnet. "Antingen kissade jag på mig just, eller så gick vattnet" sa jag till Sambon. Usk:an fick komma in igen. Skulle hämta Barnmorskan. Hon kom inte. Ringde igen. Hon kom inte nu heller. Säger till sambon att jag ger mig fan på att hon väntar på att dagspersonalen kommer för att få slippa oss. Mycket riktigt. Kl 07 kommer ny personal in. Och bara av att se den barnmorskan i ögonen kände jag nya krafter strömma in i mig! Den andra barnmorskan kommer in för att önska lycka till. "ja tack du.. " morrar jag.

Den nya barnmorskan undrar varför jag inte fått in någon cd-spelare på rummet, det stod ju i brevet att jag ville ha en ? Eh.. ja. just ja! Det hade jag helt glömt bort. A sätter igång datorn och startar musiken jag valt ut. Hon kollar mig under tiden. ÄNTLIGEN, 10 cm! och nu känns det verkligen att någon vill ut! Hon får tömma blåsan på mig först dock. Huvudet hade varit så långt nersjunket att jag inte kunnat gjort det själv när jag var på toa.

De ställer ordning sängen, hon sjunger med i sångerna och smånynnar lite. Kändes oerhört skönt att det inte var den andra som fick ta hand om mig. Börjar med att jag får stå på knä i sängen. Underbar ställning, hade velat stå så hela tiden. Barnmorskan försöker sätta på bälte runt magen för att höra hjärtljuden, men hon hittar inte "lilla bus" någonstans. Hela tiden skriker min kropp "krysta, KRYSTA DÅ!!" men nej. Jag FICK inte. Ni som inte fått barn, föreställ er ur det känns att inte få göra något som hela kroppen bara skriker om. Det går inte. Det var helt.. galet! Hon ska då sätta de elektroder mot lilla bus huvud. Då hon utbrister "OJ! Där hade vi ju ett huvud! Nästa gång, då krystar du!" ÄNTLIGEN ! Igen. (tror det var jag och Gert Fylking då ) och jag krystar och jag krystar. Men inget verkar hända. Tycker jag då. Alicias pappa står vid mitt huvud och baddar min panna, och håller min hand. Undersköterskan baddar min rygg. När jag står där med a***t i vädret kommer det in en annan usk:a. Kan ni gissa?! Jodå, ännu en kund från jobbet.. "hej hej" liksom . Skumt. Men hon går rätt snart.

Musiken tystnar. Beordrar A att sätta på den igen. "Vad vill du höra då?" frågar han försiktigt. "Jag skiter i vilket, bara det inte är Westlife" Han vänder på sig, jag får en värk, han bara sätter på nåt och det blev.. tadaa: Westlife. Det var en jobbig värk

Får lägga mig på sidan. Ingen bra ställning. Och hur fasen vänder man sig på smidigaste sätt när det känns som en melon mellan benen? tillslut hamnar jag då ändå i halvsittande ställning. Musiken är fortfarande på.

Vid ett tillfälle kör jag naglarna i A's hand. Aj, viskar han, och byter hand. Jag tänkte då vara lite rolig och skämta lite. (Vem f*n kommer på att skämta när man är på G att klämma ur sig en unge?!) ut kommer meningen from Hell. "Det kan du gott ha!" Och en sekund där bara tittade vi på varandra och jag tror att både han och jag väntade på att huvudet skulle börja snurra på mig. Barnmorskan bara skrattade åt mig. medan jag trött försökte förklara mig.. "det skulle vara ett skämt!" Jag ville ju inte låta som en bitch!

Vid något tillfälle kände jag bara att jag inte orkade mer. Det var en smärta jag aldrig kunnat förbereda mig på att föda barn. Hur mycket föda barn böcker jag än hade läst! Men min underbara barnmorska hjälpte mig dock hela tiden, och använde även varma omslag. Underbar känsla! Vet inte om man brukar göra så, annars kan jag verkligen rekommendera det!

Tillslut, kl 09:36, behagade vår lilla bus att komma ut! 52 cm lång, 3705g och 6 dagar över beräknat datum. Såg direkt att det var en tjej. Blev inte förvånad alls, Jag hade ju vetat det hela tiden.. Barnmorskan (eller om det var undersköterskan, jag minns inte riktigt.. det är liksom lite.. suddigt här) säger åt Alicias pappa att sätta sig om han vill. "Nej, det är bra jo jag tror jag sätter mig" säger han utan att andas (och vet du? All smärta är som bortblåst)

När hon kommer upp på min mage är hon alldeles inbäddad, hon hade så mycket hår och för att hon inte skulle blir kyld fick jag lyfta på värmefilten för att se vem hon var. Och hon tittade tillbaka .. "heej" snyftar jag.. "hej Alicia" viskar jag tyst. Vi hade ju inte bestämt nåt namn än. Och var kom Alicia ifrån? Vi hade ju pratat om Alva och Mira? "Är det inte en liten Alicia?" viskar jag till A. "jo" är allt jag får till svar.

Så bryter barnmorskan vårat moment och frågar vilken låt hon föddes till. Efter ett par sekunder fattar jag vad hon menar. Musiken är fortfarande i full gång. "With arms wide open med Creed" svarar jag hur klart som helst. Återigen skrattar hon.

Blir sydd med 2 stygn. Helt okej..

Vår underbara usk:a kommer in med världens finaste frukostbricka efter det att hon vägt och mätt Alicia, och Sambon har fått klä på henne hennes första kläder. (och den där fula hjälmen! Stackars barn.. hon har väl fått väl men för livet för att man tvingade på henne en sån där ) Lite försynt säger hon att hon tog sig friheten att ställa på yoghurt också, bara för att jag sagt att jag var vrålhungrig. Det var den bästa frukosten jag fått i mitt liv!

Sen somnar vi som stockar både sambon och jag. Jag först efter att ha gråtit en skvätt. Hon var så vacker! Så liten och så vacker.. mitt hjärta kändes som om det skulle sprängas och jag blev förvånad över att de känslorna skulle komma så fort..

Hur jäkligt det än kändes, och hur ont det än gjorde, var det verkligen värt det!

Attityd redan då..

Man vänjer sig aldrig..

I år är det två år sedan jag och Allis pappa separerade. Två år av "varannan vecka", varannan jul, varannan påsk och varannan födelsedag.. Skulle det ha varit. Förra året var det " hans tur".. Och i år fick hon vara hos honom då jag jobbar kväll.. ikväll.

Tror jag vet varför jag varit en bitch hela veckan. Vaknade med en stor klump i magen idag och tårar brännande bakom ögonlocken.

Idag för exakt fyra år sedan födde jag henne. Efter 48 tuffa timmar..

Min nu så stora, tuffa, lilla, tjej.

Jag älskar henne så otroligt mycket!

Vila..

FY FAN vad skit!!

Sprungit 2 gånger till återvinningen, 3 gånger till källaren, och ändå ser det ut som ett bombnedslag.. tror jag ska ringa och flirta lite med pappa igen och se om vi kan ta en sväng till soptippen imorgon innan jag börjar jobba..

Urk.

Snart ska jag ta tag i det hela.. snart..

Tur man har en snäll pappa säger jag bara ang mitt förra inlägg!

Nu har jag slappat en stund, är fortfarande trött och ska slappa en liten stund till och sen ska jag banne mig ta tag i klädkammaren och ta ner de saker i förrådet som ska dit och sortera vad jag ska spara på och vad som ska få gå till "återvinningen".. *andas* (jag vet! Världens längsta mening!)

Tjing så länge..

Allt jag ville..

Var att få åka hem och lägga mig och vila lite.. Jävla SJ. Så förbannat trött på detta tomteföretag! Fick faktiskt en gråtklump i magen av att mötas av detta besked.. Jag är så trött!! :(

Dagens sanning..

Jodå.

Typiskt mig?!

Måste gå till tåget om 30 min.

Duschat och tvättat håret - check!
Frukost att äta på tåget - check!
Papper och penna - check!
Sminkad - snart check!

Men vad f-n ska jag ha på mig då?! Såå jädra typiskt mig!!

Morgondagen..

Imorgon är det dags för kurs igen, del 2. Men den här gången känner jag mig betydligt mer avslappnad, även om jag har lite nervösa fjärilar över hur hemuppgifterna jag skickade in i söndags har mottagits.

Hoppas på att jag fattat rätt i alla fall!

Giftasämne?

Alicia, till stora älsklingen: har du gått i skolan?
C: ja, det har jag..
Alicia: vad bra! Då kan ni gifta er!

Sötaste. Tar hand om sin mor så hon inte får vad som helst fram till altaret när den dagen kommer ;)

*Pirr*

Det plingade till i min mobil precis..

"snart framme.."

Åh PIRR!!! Jag längtar ihjäl mig här hemma..

April, april..

"Vet du?? Jag har ätit chokladbollar till frukost!!"

Dessa ord yttrade min lilla tös i kapprummet till dagis imorse. Jag vet inte om det värsta var att hon är 4 år och redan anammat att man får luras på 1 April, eller att reaktionerna från TRE dagisfröknar (förlåt... pedagogeer..) var att de faktiskt trodde att jag gett henne chokladbollar klockan 7 på morgonen..

Vad tar de mig för en mamma egentligen?