Jag vill inte ta itu med det jag borde ta itu med. Det blir så definitivt då. Jag vill inte att det ska vara definitivt. Jag vill inte! Det är på ett sätt skönt att vara på jobbet för det håller klumpen i magen borta. Så fort jag närmar mig hemmet så kommer den tillbaka..
När man har barn är det inte bara "tack och hej" som gäller. Det är så mycket mer. Sådär. Då har jag "outat" det här med då. Ett steg närmare det definitiva.. fy fan.
Det känns ändå i magen att vi båda bara har för mycket stolthet för att göra det ogjort. Men jag vill inte säga det först. Och jag vågar inte fråga honom, för då kanske han säger att det absolut inte går att göra ogjort. Även om jag också tror att det är precis så det ligger till just nu..
Nåväl. Nu rabblar jag bara. För mycket tankar, för lite plats.
Nu ska jag äta chickybits med salsa framför.. datorn? Tv:n? Har inte bestämt mig än. Men äta ska jag i alla fall..
Hejs.
4 kommentarer:
Vännen... Förstår i stort sett hur det ligger till. Du vet att jag varit i samma situation för inte alls länge sedan, du får hemskt gärna prata eller skriva av dig till mig. Du kan skicka ett privat meddelande på FL, så får du min privata mail och du kan kontakta mig genom msn eller mail. Kramar
SVAR: Chicken nuggets - det var SÅ längesen!! =D Det ska jag nog se till att vi äter någon dag ;)
Hoppas att det kommer lösa sig till det bästa för dig och att det ljusnar snart! Kram.
Som jag sa tidigare så finns jag här, men det vet du ju redan.. :)
Många kramar!
Nu blir jag lite ledsen å dina vägnar. Men jag vet att du kommer klara dig hur bra som helst. Min äldsta har en pappa och de två yngsta en annan. När det tog slut med mitt ex trodde jag inte att jag skulle stå ut. Många tankar flög i huvudet om hur det skulle gå med vårt barn, hur vi skulle lösa allt. Det löste sig bra. Nu är jag glad att det blev som det blev. Hur som helst önskar jag dig all lycka till med allt och håller tummarna som 17 för att den nya lägenheten blir bra.
Kram
Skicka en kommentar