Kan inte låta bli att skratta. Påminner mig om ett inlägg jag gjorde för hundra år sedan, om att jag hatar att komprimissa. Handlade om min vilja att ha en Buddha-staty och exets ovilja att ha en sådan. Bah!
"Kompromissa:
Jag hatar ordet "kompromissa". Jag är less på att kompromissa här hemma om småsaker. "ska vi ställa lampan här eller här?" "ska vi sätta upp tavlan där eller där?" "ska vi köpa en sån här och ha där?" wtf. Låt mig bara få inreda. Det blir ju alltid bra! eller ja nästan. Men vem är det som läser inredningstidningar? Vem av oss är det som får uppslag av inredningsprogram på tv? Ja inte är det sambon i alla fall.
i och för sig frågar jag först och gör sen ändå hur jag tycker det blir snyggast, men tänk vad energi och irriation det skulle spara om vi bara hoppade över fråge-momentet! För det slutar ändå med orden "det där blev ju jättebra!" mm. Jag vet.
Just nu handlar det hela om att jag vill ha en "liten" sittande Buddha på en hylla i vardagsrummet. Men se det går icke att få igenom. Envisa karl! Det skulle ju vara så snyggt därinne."
Mja. Låt oss säga så här. Man ska vara försiktig med vad man önskar sig och nu så här 1½ år senare kan jag skita blankt i ordet kompomissa. Och behöver jag säga att jag har en Buddha i varje rum? Nästan.
1 kommentar:
:-) Håller med, varför kan han inte bara backa! jag brukar ju få bestämma ALLT som har med inredning att göra och han bara nickar och tycker att det blir fint (även grejer han har sagt nej till tidigare men glömt bort att han har sagt nej till som jag gör ändå). Dock är det ju tt tag kvar innan vi flyttar så vi får sen vem som vinner!
Skicka en kommentar