Vår brevbärare..

kan antingen inte läsa, eller så är han/hon ganska lat.

Flera gånger nu har det rasat in en tidning som heter "Gods och gårdar" hos J. Problemet är bara att han inte prenumererar på den. Utan det är (troligtvis) en dam som delar efternamn med J, på våningen ovanför som gör det..

Och varje gång den dimper ner säger vi båda, (eller ja, jag i alla fall) : Nu måste vi gå upp med den! Men först ska jag bara kika lite...

Och så ligger den kvar på vardagsrumsbordet, ända till nästa tidning dyker upp.

(plats för moralpredikningar finner ni i andra bloggar, icke denna)

Nåväl. Nu har det alltså kommit ett nytt nummer.

Och jag som brukar dra åt snålbältet när jag läser Hus och Hem, Hem ljuva hem, eller Hem? vem fan har råd med ett Hem?, eller allt vad de nu heter, bara hisnar inför priserna i denna tidning!

"Detta hästhuvud i brons är 30 cm högt och kostar 2750 kronor"

"En söt vårhumla från 1950-talet /../ utrustad i ädla material som guld och platina och prydd med rubiner, safirer och diamanter /.../ klubbat pris 11 000 kr. Kaplans Exklusiva, Stockholm"

"kuddar med härliga hundmotiv, 50x50 cm, har nyöppnade inredningsbutiken Gertrude för 795 kr/styck"

Men jag säger inget, jag menar: Det är ju ändå en sån tidning. Tills idag. I det här numret hade de nämligen ett avsnitt de kallade "Gröna rum med stil" och där kunde man finna en fågelbur i svart trä att ha i sin trädgård, endast 1330 kr. och inuti denna några "vackra franska tulpaner 498 kr"

Det var här jag inte kunde hålla mig längre.

Köp gärna ett jävla hästhuvud i brons för nära 3000 spänn, köp en FÅGELBUR för 1300. Men TULPANER för 498 kr?!

Någon måtta måste det väl ändå finnas på behovet att göra av med sina pengar? Köper man en sådan bukett då måste det verkligen klia i plånboken.

Blomjävlarna vissnar ju i alla fall efter några dagar..