måndag 19 december 2011

måndag 12 december 2011

No ordinary love.

Jag har "provat” det mesta nu.

En jämnårig datanörd, med arabiskt påbrå. En svensk äldre, tatuerad kille, med skägg och tatueringar så han påminde om någon i ett mc-gäng. En något år äldre kontorssnubbe UTAN tatueringar. Täckt hela spannet på 3 killar, de senaste åren.

Och vi vet ju alla hur det har gått. (not so good)

I helgen hade jag det berömda psykbrytet. Började ifrågasätta mig själv. Ja, jag blev så otroligt sårad sist, att jag tappat all tilltro till kärleken, till män.

Jag träffar någon lite då och då just nu. och jag mådde så bra i början, ända tills jag gjorde misstaget och berättade för folk om honom. (och nu berättar jag det för er. Hepp!) Men då plötsligt började jag få höra saker som att det hela var "konstigt". Att han "betedde sig underligt".

Men hur ska man bete sig? Vad är normalt? Och måste det vara det?

Om han får mig att må bra när han är här.. För jag mår så jävla bra då. Är det inte bra så?

"men du mår ju dåligt när han inte är där!"

Ja. För att jag lyssnat för mycket på andra och för lite på mig själv.

Det var inte han som fick mig att känna mig utnyttjad. Utan jag själv.

Men nu har jag bestämt mig för att försöka bara njuta av de gånger han är här. Inte tänka så mycket. Som han förövrigt sagt åt mig några gånger att inte göra. Bara.. vara. Försöka vara i nuet.

Jag ska inte sticka under stolen att visst skulle det kännas fint att få "vara någons" igen. Att få ändra status på facebook (herregud, jag måste verkligen sluta hänga där! )

Men vad egentligen är det som skiljer detta från att vara ihop med någon?

Nej, vi har bara det mysiga. Vi träffas när vi kan. När jobb och barn tillåter. Kollar på film. Och bara är.

Och Alli är utanför. Precis som jag vill ha det. Men när jag säger det, då är det ok. Då är jag en stark, duktig och bra mamma som tänker på mitt barns bästa.

Men när han säger det. Då är det plötsligt konstigt sagt? Vari ligger skillnaden? Kan det inte vara så att han också tänker på henne?

Men den som inte fått trösta och förklara för sitt barn, sitt allt, som gråter hjärtskärande efter den som lämnat, kanske inte kan förstå det?

Den som själv inte haft näsan precis ovanför vattenytan och varit nära att drunkna gång på gång. Ge upp. Men som inte kunnat göra just det, för man måste bära en liten som visar sorg genom att vara trotsig och arg. En liten som bara vill vara nära, nära på natten. På natten när allt kommer upp till ytan och man själv bara vill krypa ihop till en boll och skrikgråta och svära och slå på kudden. Men istället får gråta tyst, ner i sitt barns hår.

För dem är det kanske bara så enkelt

"Men tänk på vad du kanske missar!"

Gör jag verkligen det? Missar något? Vad exakt är det jag missar? Bråk om vems tur det är att plocka i och ur diskmaskinen? Bråk om vem som ska dammsuga?

Och oavsett om jag har ett riktigt förhållande eller inte, kommer jag ändå bara vänta på att han ska dra.

Självklart förstår jag ju att allt detta är sagt ur bästa välmening. Självklart förstår jag det. När jag är stark. Men snälla, fyll mig inte med tvivel, det är jag bra på att göra själv.

Stå vid min sida och ta emot mig när jag faller istället.


lördag 10 december 2011

Nämen hörrni!

Vad var det där för jävla deppinlägg?!

Så här kan vi ju inte ha det! *bitchslapar mig själv*

Regrets collect like old friends
Here to relive your darkest moments
I can see no way, I can see no way
And all of the ghouls come out to play

And every demon wants his pound of flesh
But I like to keep some things to myself
I like to keep my issues strong
It's always darkest before the dawn

And I've been a fool and I've been blind
I can never leave the past behind
I can see no way, I can see no way
I'm always dragging that horse around

And our love is pastured such a mournful sound
Tonight I'm gonna bury that horse in the ground
So I like to keep my issues strong
But it's always darkest before the dawn

Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,
Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,

And it's hard to dance with a devil on your back
So shake him off

I am done with my graceless heart
So tonight I'm gonna cut it out and then restart
Cause I like to keep my issues strong
It's always darkest before the dawn

Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,
Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,

And it's hard to dance with a devil on your back
So shake him off,

And given half the chance would I take any of it back
It's a final mess but it's left me so empty
It's always darkest before the dawn

And I'm damned if I do and I'm damned if I don't
So here's to drinks in the dark at the end of my road
And I'm ready to suffer and I'm ready to hope
It's a shot in the dark and right at my throat
Cause looking for heaven, for the devil in me
Looking for heaven, for the devil in me
Well what the hell I'm gonna let it happen to me

Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,
Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,

And it's hard to dance with a devil on your back
So shake him off,

Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,
Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out,

And it's hard to dance with a devil on your back
So shake him off!




Så hur lever livet med er?

För mig är det fortfarande likadant. Fast jag känner mer och mer att jag förtjänar mer än det här. Längtar efter att träffa någon som ger mig lika mycket som jag ger honom. Jag förtjänar fan det. Om man nu får säga så om sig själv ?

Vi pratade om mitt strulande internet igår och det slutade i att Han nyss var uppe och fixade. Och jag bjöd över honom imorgon på scones.

And so it continues.

Har varit väldigt låg sista tiden, därav mitt dåliga bloggande.. Många "förlåt" i mitt hjärta, och lika många "dra åt helvete".. Men men. bara att ruska på sig och gå vidare antar jag.

Ser mig i spegeln och möts bara av ett par trötta ögon. Munnen ler, men ögonen är utan känslor.

Känns bara som att jag tappat tron på allt. På kärleken. På mig. T om på magin. Vem är jag? Om jag inte ens tror på varken kärlek eller tarot längre. Det som jag alltid kunnat luta mig tillbaka på.

Så vad har jag då kvar?

Det var ju liksom jag.

Så innebär det då att jag är inget? Om jag inget har kvar. Av mig själv.