nu vet jag varför jag inte sovit hemma, ensam, fler gånger än vad jag kan räkna på en hand, sen jag flyttade in för ett år sedan..
det blir så tyst (nej vänta nu, vad var det där?!) och så mörkt men framförallt ensamt..
ligger och kramar alicias bästa mjukistiger just nu, medan jag lyssnar på några gaphalsar utanför mitt fönster..
och jag undrar:
hur ska jag någonsin kunna få al att somna själv och sova i eget rum sen, när jag ogillar det så skarpt själv?
god natt..
1 kommentar:
Det är en vanesak att sova själv. När Peter är på övning (som nu) så sover jag nästan ingenting de tre första nätterna.Vaknar med panik om jag somnar, och så vidare. Skitjobbigt. Men så slår det över (utmattningssyndrom, haha) och jag sover som en död i stället resten av tiden. Och jag brer ut mig extremt mycket i hela sängen helt plötsligt. Sen när Peter kommer hem efter tio dagar eller så, då snor jag hans täcke, knuffas och har mig. Men framför allt kan jag inte sova igen på några nätter. Jag ligger och lyssnar på allting, snacka om hopplöst fall, hahaha.
Sv: Skämskudde? Nä, den var ju rolig! Bästa: Den sekvensen när pappan läser upp intervjun. "Det var som att bo i en fisbubbla" ahhahahahaha jag asgarvade. Mer roliga favoritdelar på min bloggs recension!
Natti natti!
Skicka en kommentar