Ja, natten som var, var inte den roligaste på länge. I mörkret där jag låg kände jag bara hur halsen snördes åt och jag fick nästan svårt att andas. Tankarna virvlade och jag kunde inte greppa tag i en enda av dem så jag kunde reda ut den. Nej, istället hade jag 1000 tankar och funderingar som slogs om att få vara längst fram i mitt medvetande..
Idag känns det dock lite bättre. Handläggaren på fk var jättetrevlig och ville verligen hjälpa mig. Bara det kändes bra att få den känslan. Sen om hon inte kan hjälpa mig hela vägen ut, så kändes det ändå så bra att hon ville.
Nu är jag lugnare. Allting löser sig. På ett eller annat sätt. Jag kan inte göra så mycket mer nu, its out of my hands. Jag har gjort det jag har kunnat.
Idag regnar det. Och jag har en strof ur Eva Dahlgrens "Blackheart" i huvudet.
"Du är här när mörkren faller
Du är hos mej
Närhelst jag än faller
Och jag kan vila mitt huvud
För mina tankar
Har en boning
I din själ"
Synd att jag inte hittar den på youtube för den är så himla bra och skulle vilja dela med mig av den till er alla där ute..
Nu ska jag försöka hitta nåt att tugga på..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar