Trött i huvudet

Det här går ju inte för sig. Gå en hel dag utan att blogga! Jag lovar er att det kliat i fingrarna, men jag har bara inte tid på dagarna längre! :( Synd för när jag väl har tid att sitta på kvällarna så har jag glömt det mesta jag velat skriva om! Eller så är jag för trött för att hålla reda på tankarna..


Men den här krönikan från allt om barn den 25 juni -08, gjorde mig så förbannad! Så förbannad att jag inte riktigt vet var jag ska börja samla tankarna och börja skriva om exakt hur förbannad jag blev ;P

Det jag blir mest förbannad över är hur hon kan spy ur sig så mycket på så några ord, och inte ha en tanke på hur det kan påverka folk runtomkring. Visst, man kan inte "unna" sig varje dag kanske, men man måste få unna sig, anser jag. Att inte äta mjukt bröd, att aldrig få ta den där skivan brieost till digestivekexet.. vad blir det kvar att njuta av då?

"Det är en myt att man kan käka vad som helst och ändå vara smal och smärt. Det krävs uppoffringar, svett och många timmar på löpandet. Det är inte alltid kul, men det är värt det." Skriver hon.

Är det verkligen så värt det att vara smal? Att bli smal? Tänk om hon hade tänkt lite längre när hon skrev denna krönika. och tänkt på att alla som är överviktiga kanske inte är "lata mammor som inte orkar gå till gymmet" utan kanske rent av har problem med sin övervikt och tänkandet kring mat överhuvudtaget? Eller kanske till och med är smala, men ser sig som tjocka! Vad gott hjälpte då denna krönika?

Ja, hör och häpna men det är inte varje gång den där chokladkakan jag äter smakar bra. Jag äter den för att jag.. ja, behöver den. Precis som en rökare behöver sina cigg, eller kaffedrickaren behöver sin kaffe! "Man måste inte alls. Bara att låta bli" kanske Du (ja, just Du. du vet vem du är) tänker. Favoritgodiset choklad kanske är ens bästa vän.. och fiende. Det kan bli så ibland för vissa. Tänk om folk bara kunde tänka sig för lite innan de öppnar käften.. eller sätter sig bakom ett tangentbord.

Idag, efter att ha läst hennes artikel, kan jag säga att jag har tänkt tanken att jag inte kan "unna" mig något. Alls. Ville inte ens äta middag. För det skulle vara att unna mig.. mat. Jag som är överviktig kanske inte skulle äta alls? Så illa kan fel ord ta. Visst att hon kanske ville röra om i grytan lite, men det gäller att inte vara dum!

Hon har en poäng längst ner i krönikan. Hon skriver: "Idag finns det lika många feta människor som det finns svältande i världen. Det är var och ens plikt att faktiskt bry sig om sin hälsa." Det är sant. Men är det inte att bry sig om sin hälsa, att åka på SPA en helg. Hört talas om psykisk hälsa någon gång, Ella Bohlin?

Hon hade kunnat komma till den poängen på ett annat sätt, anser jag. På ett proffsigt sätt. Att spy ut sitt förakt mot överviktiga mammor på detta sätt hjälpte som sagt inte mig i alla fall..

Hjälpte det någon annan?